LAS VEGAS
Tidig morgon checkade vi ut från det stora hotellet och tog the Underground som gick under vattnet över till Oakland Airport. Kl. 11.30 lyfte vi med American Airlines och efter en mellanlandning i Los Angeles landade vi tre och en halv timme senare i Las Vegas. Det första vi möttes av när vi kom in i ankomsthallen var långa rader med enarmade banditer som ockuperades av spelgalna amerikaner. Ingen tvekan, detta var Las Vegas. Från ankomsthallen fick vi åka en kort bit med en rälsbuss uppe i luften för att komma över till den stora utlämningshallen där vårat bagage fanns. Även denna var kantad med spelautomater och på stora videoskärmar på väggarna spelades olika reklamfilmer upp. Hade vi kommit ett tiotal år in i framtiden, eller? Ganska omgående kom vårt bagage åkande på rullande bandet och vi gick mot utgången.
Detta var definitivt Amerika och Las Vegas. Här finns sju av världens tio största hotell och Treasure Island var ett av dem |
Dessa två män som modigt uppträder landet runt med sina tigrar är väldigt berömda och har sitt säte i Las Vegas |
Las Vegas som ligger mitt ute i öknen är Amerikas snabbast växande stad |
Vi hade redan bokat ett dubbelrum på Las Vegas Inn Travellodge och dit vi tog en shuttlebus. Där mötte oss en kalldusch. I receptionen blev vi informerade om att någon redan hade betalat vårt hotellrum. Hur hade det gått till utan att vi hade signerat någon nota? Men så var det. Efter en stunds forskning kom vi fram till de redan innan hade debiterat mitt konto för de nätter som vi skulle stanna. Som sagt, i Amerika är ju det mesta möjligt men att kunna ta ut pengar från ett konto på ett lagligt sätt utan att man skriver under verkade vara i det grövsta laget. Rummet var i alla fall mycket fint med en stor TV och en fräscht badrum. Läget på hotellet verkade vara OK och efter en skön dusch gick vi bort till Danny's och åt shrimpsteak med bakad potatis och tog ett par öl.
Efter en skön natts sömn vaknade vi nästa morgon med en klarblå himmel ute. Det kändes skönt att ha kommit till den andra anhalten i Amerika och att vi hade hela rutten till New York bokad. Först gick vi ner till receptionen där vi ringde och och bokade ett rum i New York och flygresan hem till Sverige. Marie ringde hem till Anne och sedan gick vi till Danny's och åt varsin jätte rostbiff-macka med pommes. Inte konstigt att många amerikanare är så överviktiga med så stora portioner.
Klockan var nu tolv och nu påbörjades en av de längsta promenader som vi tog under hela resan. På en mindre väg längs den stora motorvägen vandrade vi i solskenet in mot stan. Den första stora sevärdheten var det gigantiska hotellparadiset Treasure Island. För att förstå hur enormt stora dessa hotell är så måste man se dem själv. Till komplexet hör inte bara en stor hotellbyggnad med ett antal tusen hotellrum utan en hel värld av byggnader och aktiviteter på ett tema, som i detta fall var sjöröveri.
I nästa korsning svängde vi höger och kom in på huvudgatan genom Las Vegas och nu insåg vi att vi hade kommit till metropolen där sju av världens tio största hotell finns. Framför entrén till Treasure Island fanns en stor bassäng där två fullstora piratskepp seglade omkring. De åkte fram och tillbaka runt huset och på mitten av bassängen sjönk det ena så att bara masterna syntes ovan vattnet för att några sekunder senare stiga upp ur vattnet igen och segla vidare. Otroligt! Vid infarten stod en sextio meter hög reklampelare med en överkorsad dödskalle längst upp.
Den breda gatan var kantad med olika sorts spelhålor och lite längre bort fanns nästa stora hotell, Mirage. Ett landskap av palmer, fontäner och pooler mötte besökarna och här gick vi in och tittade. Hela den stora bottenvåningen var fylld med casinos, spelhallar och enarmade banditer. Fotografering var tydligen inte tillåtet men innan vi visste detta hann vi föreviga Marie framför en enarmad bandit. Jag ringde till Börje i Michigan och frågade om detta med kontokortet. Han hade inte hört talas om att det gick att ta ut pengar från ett konto utan en underskrift. Men det var väl bara att byta till ett nytt kort så fort vi kom hem, om inte kontot då redan var tömt. På baksidan fanns en enorm pool och längs denna låg det packat med brunbrända människor och stekte sig.
Utanför Treasure Island fanns två piratskepp och det ena åkte fram och tillbaka och sjönk framför entrén |
Mirage i mitten av staden |
På baksidan av Mirage fanns denna pool och här låg turisterna som packade som sillar |
Inne på världens största hotell, MGM, med sina 5050 rum fanns otaliga casinos och att att gå genom bottenvåningen från huvudentrén till köksingången tog nästan en halvtimme |
Vi gick in från baksidan av hotellet. Entrén var storslagen och kunde lika gärna ha varit entrén till vilket vanligt hotell som helst |
Alla hotell hade sina "teman" och detta var sagohotellet |
Vi fortsatte uppåt längs huvudgatan och nästa hotell var Ceasars Palace där de brukar ha de stora sportevenemangen, bla. boxningsmatcher. Härifrån tog vi en trolley, ett bussliknande fordon, bort till MGM. Detta är världens största hotell och ståtar med 5050 hotellrum. Vi gick in genom bakentrén och när vi kom in möttes vi av en hel värld full med casinos. Vi gick genom hela hotellet till andra sidan och huvudentrén och detta tog oss en halvtimme utan några längre uppehåll. Vi vände och gick tillbaka och vid en av barerna stannade vi till och tog en öl. Mannen bakom disken berättade att det bara på bottenvåningen fanns 26 olika casinos. Så långt ögat nådde drogs det i enarmade banditer, kastades tärningar, drogs kort och satsades det pengar. Självklart var det gratis att växla in utländska pengar och resecheckar som senare förhoppningsvis skulle hamna i en spelautomat eller hos en croupier vid ett spelbord. Denna lilla facilitet utnyttjade vi och sparade några kronor. Efter ölen satte vi igång och storspela och Marie vann en halv miljon dollar och jag ett par hundra tusen men sen fick det vara stopp. Tänk om... Men vi ville ju spela lite i alla fall ett par dollar spenderade vi på dessa meningslösa maskiner.
När vi kom ut i Las Vegas-luften igen sken fortfarande solen och vi styrde kosan mot Hard Rock Café. Efter lite letande hittade vi slutligen detta mecka som finns på många platser runt om i världen. Utanför höjde sig en jättelik elgitarr upp mot skyn och därinne var det fullsmockat med människor. En snabb titt i souvenirbutiken och sedan bar det hemåt mot Las Vegas Inn. Detta var av någon anledning mycket längre än vi anat och långt senare när solen gått ner bakom horisonten stapplade vi på trötta ben in genom entrén till hotellet. Men på en enda dag hade vi hunnit se de största attraktionerna i denna snabbast växande stad i Amerika. Som tur är hade vi inte behövt gå uppför en enda backe då hela Las Vegas är byggd mitt ute i platta öknen.
Utanför Hard Rock Café fanns denna enorma gitarr. Undrar om den var stämd? |
Nästa dag hade vi vigt åt golf. Ivrig vaknade jag och kunde glatt konstatera att vädret även idag var strålande vackert. Frukosten var snabbt avklarad och ner till receptionens telefonautomater bar det. Vi hade införskaffat en banguide och det fanns ganska många golfbanor i och runt denna trevliga stad. Efter några samtal kunde jag dock konstatera att det var klart dyrare att spela golf i USA än hemma i Sverige. En fördel är att det finns både privata och kommunala banor att välja mellan och där de senare var billigare att spela på. Valet föll på Las Vegas Golf Club och i en taxi bar det iväg. Trots att det var vardag och jag var ensam spelare så fick jag sätta upp mig på en väntelista och startern trodde att vi skulle få gå ut om ett par timmar. Vi köpte en stor hink bollar och ställde oss på drive-inrangen och övade. På övnings-greenen chippade och puttade vi lite innan vi satte oss ner och åt hamburgare med pommes. Plötsligt hörde jag i högtalarna att Mr. Rosén hade fått starttid om tio minuter och måltiden fick avslutas i ett snabbt tempo.
Vi ville ju prova en golfbana i Amerika och använda klubborna för att inte behöva betala skatt in till Sverige |
Undrar om det blev bra? |
Som medspelare fick vi en äldre man och två större medelålders killar och iväg bar det. Mitt första utslag blev bra och trots att jag inte hade spelat på nästan fem månader så fungerade mitt spel hyfsat. Tråkigt nog hälsade inte de två yngre männen på Marie så det blev mest att vi talade med den trevlige äldre mannen under resten av rundan. Han berättade att han bodde i norr och var på semester här med sin fru. Spelet gick för min del ganska bra och Marie fotograferade både mig och naturen under dagen. Vid ett hål låg jag pyrt till i en sandbunker och precis när jag fick till ett fint slag upp på green hörde jag Marie säga att hon fick en jättefin bild. Bra tänkte jag, för det var ju ett fint slag. Då sa hon till mig:
- Precis när du slog tog jag ett jättefint kort av änderna i dammen.
Klubborna kändes bra och jag var nöjd med både järn- och träklubborna. Vid en av utslagsplatserna låg tvärs över gatan det hus där de berömda Roy och Roger bodde med sina tigrar. Efteråt tog vi en taxi tillbaka till hotellet och vi hade haft ytterligare skön dag i det fina vädret.
